Uganda – The pearl of Africa Del.1

Winston Churchill myntade uttrycket ”The pearl of Africa” i början av 1900-talet. Ett behagligare klimat än andra länder kring ekvatorn pga att stora delar av landet ligger på över 1000 möh, de höga bergen, de gröna skogarna och de stora sjöarna samt floderna var motiveringen. 

Jag kan absolut hålla med honom. Jag är också beredd att lägga till det torra landskapet och savannerna i norr och Uganda är sannerligen en rejäl dos Afrika koncentrerad på en relativt liten yta. 

Det var i Entebbe, utanför Ugandas internationella flygplats som min resa genom ”pearl of Africa” tog sin början. En resa som skulle innefatta massor av djur, nästan lika många barn och en incident med vår bil som kunde slutat mycket,mycket illa. Inget av detta visste jag såklart när jag stegade ut ur flygplatsen klockan 05:00 på morgonen…

Efter en stunds morgonsömn på Guesthouset i Entebbe så promenerade jag förbi FN´s stora flygbas här i Uganda. Här ligger huvudbasen för deras uppdrag i Kongo, Sudan, Burundi och Somalia. Vårt mål var Afrikas största sjö och världens näst största, Victoriasjön. Entebbe är en ganska liten men en förhållandevis välmående stad och särskilt mycket annat finns det inte att göra. Spenderade ett par timmar vid Victoriasjöns strand.

Baywatchtornet vid Victoriasjön

Baywatchtornet vid Victoriasjön

Det var väl egentligen inte förrän dagen därpå som det kändes som att resan började på allvar. Vår Chaufför Moses hämtade oss med sin stora Land Rover tidigt på morgonen. En hel dags färd nästan rakt norrut mot Murchison NP och i förlängningen de spektakulära Murchison falls. Vägen var mestadels hyfsad o ”tusentals” småbyar och ännu mer människor passerade revy.

Nånstans på vägen mellan Kampala-Masindi

Nånstans på vägen mellan Kampala-Masindi

Ju längre norrut vi kom desto varmare, torrare och fattigare blev det. Landskapet sluttar sakta utför ända mot gränsen till Sydsudan. Norra Uganda är den fattigaste delen. Här är livet hårt. Det är svårt att odla och därmed är chanserna till inkomst begränsade.

Vi kom fram till Murchison NP i god tid innan solnedgången och natten i tältet ackompanjerades av Afrikas alla djur. Finns det ett skönare ljud att somna till än ljudet av Afrikas invånare?

Solen på väg upp över slätterna i Murchison Nationalpark

Solen på väg upp över slätterna i Murchison Nationalpark

Tidigt på morgonen åkte vi ut för att leta de vilda djuren. Gryning och skymning är den bästa tiden. Jag blev positivt överraskad över vad parken hade att erbjuda. Mängder med djur! Fullt i klass med de mer välkända parkerna i östafrika (Läs: Kenya och Tanzania). Skillnaden här är att vi nästan var ensamma…

Uganda Kob , den vanligaste antilopen i Uganda

Uganda Kob , den vanligaste antilopen i Uganda

Giraffer är vanligt förekommande på slätterna

Giraffer är vanligt förekommande på slätterna

Höjdpunkten kom vid tiotiden på förmiddagen. Jag hade spanat efter den, väntat på den. Som jag alltid gör när jag är på safari. Men att vi redan efter några timmar faktiskt skulle få se det skygga men oj så vackra djuret var såklart ett resultat av att befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Där i trädet satt den! En ung Leopardhona. Hon tittade lika nyfiket på mig som jag gjorde på henne. Undrar om hon tyckte jag var lika vacker?? Eller om hon enbart var förbannad för att jag förstörde hennes jaktlycka. Förmodligen det senare. 

Detta var mitt livs femte Leopard i det vilda, hur många svenskar har faktiskt kommit upp till det antalet? 

DSC_0070

En ung Leopardhona spanar ut över sina jaktmarker

På eftermiddagen tog jag båten upp genom Nilen till Murchison falls. Ett spektakulärt vattenfall där Nilen trycks ihop genom en smal, smal klyfta i berget. Dess smalaste passage längs den 6 670km långa resan till Medelhavet.

Djurlivet och framförallt fågellivet längs Nilen var fantastiskt. 

En av Nilens invånare stack ut, en albinoflodhäst

En av Nilens invånare stack ut, en albinoflodhäst

Efter ett par timmar kom vi upp till Murchison Falls. Blev en aning besviken att båten inte kunde gå närmare än den gjorde pga de starka strömmarna. Men det är väl tur att det inte är målet som är viktigt utan resan dit…

Murchison falls får Nilens vatten att skumma

Murchison falls får Nilens vatten att skumma

På spaning på Nilen

På spaning på Nilen

När vi kom tillbaka så frågade Moses om jag var sugen på att ta en tur ytterligare i Nationalparken i förhoppning att få se några Lejon. Det enda djur som nu saknades på ”listan”. Den magiska gyllene timmen i Afrika (timmen innan solnedgång) hade precis börjat. Ljuset var som bäst och chansen till Lejon likaså, självklart var jag sugen på det! Jag vet ju att det är antal timmar där ute som gör att chanserna för spektakulära upplevelser ökar. Man ska ha tur, javisst. Men ju mer tid där ute, ju mer tur har du också. 

Solen hade precis gått ner och det magiska ljuset försvunnit då en Lejonhona med dess unge helt plötsligt satt bredvid vägen. Valet att fortsätta leta efter Lejon hade givit resultat!

Ungen är ungefär 1 år

Ungen är ungefär 1 år

Murchison NP var alltså en riktigt, riktigt trevlig nationalpark och det är en gåta att inte fler har letat sig hit. Förmodligen är det så att det ligger lite ”off”. Ganska långt norrut. Här finns chans till grym safari där du får vara själv i stora delar av parken. 

Nästa dag skulle vi åka på långt sämre vägar. Ja ibland var det väl knappt en väg? Här på landsbygden i de norra delarna är människorna som fattigast. Många försörjde sig på att samla och torka ved som de sedan sålde för några kronor. Jag såg många försök till att odla bananer men plantorna såg tragiska ut och klimatet är helt enkelt för torrt för många grödor. Barnen blev som så många gånger i Afrika helt exalterade av att se oss efter vägen och rusade fram för att heja. De gånger vi stannade blev det genast en stor ”barnsamling” runt bilen. 

En vanlig syn efter vägen om man stannade bilen i Uganda

En vanlig syn efter vägen om man stannade bilen i Uganda

Vägen mellan Murchison och Hoima

Vägen mellan Murchison och Hoima

Afrikas röda sand...

Afrikas röda sand…

Människorna i den här delen av Uganda tillhör de fattigaste i landet

Människorna i den här delen av Uganda tillhör de fattigaste i landet

När vi hade åkt ungefär halva sträckan till målet som var Kibaleskogen i sydvästra Uganda och befann oss i närheten av staden Hoima vaknade jag plötsligt upp ifrån mitt halvslumrande tillstånd. Bilen började kränga oroväckande mycket. Hastigheten var kanske 60-70km/h. Vaknade till med ett ryck och undrar vad det är som händer? Har chauffören somnat? är min första tanke.

Jag ser då chauffören snurra febrilt på ratten i full panik. Men ingenting händer. Det står klart att vi har tappat styrningen!! Bilen lever nu sitt egna liv. Bilen kränger av vägen och kör upp på en sidovall, vid några ögonblick har vi sådan lutning på bilen att det måste ha varit otroligt nära att vi välte. Allt går blixtsnabbt. 

Till slut har vi bromsat in bilen och står nästan på vägen igen. Som tur var tvärnitade inte vår chaufför en vilt krängande bil i 70km/h, vilket hade renderat i att vi hade snurrat runt både ett och tre varv. Vi hade sån otrolig tur att detta skedde på kanske den bästa platsen av alla med en skyddande vall vid sidan av vägen som ”tog emot oss”. Jag vill inte ens tänka tanken om vi hade mött en massa människor, vanligen så kryllar det ju av människor på vägarna i Uganda. Eller om vi fått mötande trafik, eller varför inte ett stup vid sidan av vägen istället för en vall? 

Tydligen hade någon styrled eller något hoppat ur sitt fäste pga utslitna gummidelar. Det blev två timmar i staden Hoima och ett minne för livet medans bilen lagades. 

Äntligen stopp på Land Rovern!

Äntligen stopp på Land Rovern! Lägg märke till den gröna lilla vall som gjorde att detta var det bästa stället detta kunde hända på…

Vi anlände till vårt boende i närheten av Kibaleskogen lagom till mörkrets inbrott. Den kvällen hade vår chaufför en historia att berätta…

Mer om sydvästra Uganda i nästa del. 

Annonser
av travelante

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s