En ö i Nordatlanten

Eller rättare sagt så består Färöarna av 18st öar. Tillsammans med Grönland tillhör ögruppen det danska kungariket. Dock är de självstyrande och tillhör inte EU.

I slutet av Juni landade jag på Vagarflygplatsen på ön Vagar med förväntan vad öarna hade att ge. Jag satte mig ivrigt i min hyrbil. Eftersom vädret var strålande med blå himmel och solsken passade jag på att åka direkt till Gasadalur…

DAG 1
Den här lilla byn som består av några få hus ligger utomjordiskt vackert vid ett vattenfall och det skulle mycket väl kunna vara ett ”Sagan om Ringen”-landskap. Vandrade runt och fotograferade de karga omgivningarna.

Gasadalur

Gasadalur

Åkte sedan norrut mot en av världens minsta huvudstäder, Torshavn. bergigt, kargt och vackert är tre nyckelord för landskapet längs vägen. Många små smala tunnlar passerades. Staden skulle bli min bas och utgångspunkt för utforskandet av ögruppen. Torshavn ligger ganska centralt på Färöarna och man har aldrig längre än 7 mil åt något håll härifrån. Således en perfekt bas.

Många tunnlar längs vägarna

Många tunnlar längs vägarna

Framme i Torshavn hittades snabbt det lilla vandrarhemmet som skulle bli mitt boende. Det var faktiskt ett gammalt fängelse som man nu gjort om till ett Guesthouse.

Torshavn var verkligen litet. Men charmigt. Traditionella hus med grästak prydde fortfarande centrala Torshavn och har så gjort i över 100 år.

Torshavn

Torshavn

Dag 2

En titt ut genom fönstret och man kunde snabbt konstatera att det fina vädret från gårdagen va som bortblåst. Planerna att bestiga Färöarnas högsta berg Slaettaratindur fick stå tillbaka idag. Molnen gick låga och halva Färöarna låg inbäddad i en grå dimma. Ingen utsikt där uppifrån alltså.

En snabb titt på kartan och beslutet föll på två platser. Först den lilla byn Saksun på ön Streymoy. Samma ö som Torshavn ligger på för övrigt.

Saksun bestod av ett par hus och en gammal kyrka som låg vackert inbäddad bredvid vattenfall, en sjö och bergskanter.

Saksun´s gamla kyrka

Saksun´s gamla kyrka

Vidare över till ön Eysturoy som förbinder huvudön med en bro och siktet inställt på byn Eidi. Där parkerades bilen och en vandring påbörjades upp på berget som ligger bakom byn. Vandringen tog kanske en timme. Molnen var fortfarande låga och förstörde utsikten en del men landskapet var bedårande vackert. Ett par hundra meter höga klippor stupade rakt ner i havet och utgjorde hem åt en hel koloni med Tretåiga måsar.

Utsikt över byn Eidi

Utsikt över byn Eidi

Dag 3

Fortfarande samma grådaskiga väder. Med andra ord ingen toppbestigning av berget idag heller. Efter att ha bestigit Galdhöppiggen i Norge i total dimma och moln med sikt på 50 meter har jag bestämt mig för att aldrig mer bestiga ett berg bara för sakens skull utan det ska även ge mig den utsikt jag vill ha…

Idag begav vi oss norrut till den mindre besökta norra ögruppen. En tunnel under havet förbinder Eysturoy med Bordoy och här ligger Färöarnas näst största stad, Klaksvik med 5000 invånare.

Klaksvik

Klaksvik

Planen var att åka över till Kalsoy härifrån med den lilla bilfärjan som går från Klaksvik 3 gånger per dag. Färjekaptenen som stod vid båten berättade att båten avgick om 1½ timme och att det sedan fanns en tur klockan 18:00 och en klockan 22:00 tillbaka. Det blev lunch i Klaksvik innan bilen kördes på den lilla färjan.

Färjan mellan Klaksvik - Kalsoy

Färjan mellan Klaksvik – Kalsoy

Det gungade rejält. Nordatlanten gjorde skäl för sitt rykte. Och då befann vi oss ändå i ett litet sund mellan öarna. Turen tog 45 minuter och det var tur handbromsen hade dragit åts rejält.

Färöarna 065test

Kalsoy har en enda väg som går från norr till söder och ön kallas ofta för Blokfloytan av färingarna (blockflöjten) på grund av dess fem tunnlar med deras 10 öppningar och den 12 kilometer långa vägen.

Vi åkte dessa 12 km till byn Trollanes där vår vandring upp till fyren på öns nordligaste punkt, Kallur, påbörjades.

Utsikt mot Trollanes. På vandring mot fyren

Utsikt mot Trollanes. På vandring mot fyren

Efter 45 minuters vandring började fåglar attackera oss. Labbarna gjorde utfall mot mitt huvud och man kände vinddraget efter de stora fåglarna. Uppenbarligen hade de bon och ungar i gräset där vi gick.

Och visst var det så. Mitt i ett fotsteg fick jag hejda mig själv från att trampa ihjäl en liten fågelunge och dess ofödda syskon. Puh, det va nära…

Det var detta labbarna var så arga på oss för. Vi fick inte inkräkta i deras hem.

Det var detta labbarna var så arga på oss för. Vi fick inte inkräkta i deras hem.

Vi kom fram till fyren till sist. En grym utsikt över Färöarnas säregna värld bredde ut sig. Till viss del dolt av de låga molnen.Landskapet saknade motstycke av platser jag befunnit mig på tidigare.Så grönt, men ändå så kargt och vilt. Några Får gjorde oss sällskap vid fyren. Just fåren finns överallt och vida överskrider befolkningen i antal här på Färöarna.

Fyren vid Kallur. Kalsoy´s nordligaste punkt

Fyren vid Kallur. Kalsoy´s nordligaste punkt

Jag vid världens ände?

Jag vid världens ände?

Ett Får tittar fram ur Nordatlanten

Ett Får tittar fram ur Nordatlanten

Vi hann precis med 18:00-färjan tillbaka till Klaksvik och bilen styrde tillbaka genom de otaliga tunnlarna mot Torshavn.

Typisk Färöisk väg som ringlar sig fram och helt plötsligt försvinner i ett svart hål...

Typisk Färöisk väg som ringlar sig fram och helt plötsligt försvinner i ett svart hål…

Dag 4

Sista dagen. Vädret lite bättre men fortfarande för dålig sikt för någon bestigning av Slaettaratindur. Man ska kunna se hela ögruppen ifrån toppen men den får vänta till något annat år eller ett annat liv. Istället började vi dagen med att åka till Vestmanna.

Härifrån gjorde vi en två timmars båttur (Utan bil den här gången) längs med Vestmannaklipporna. En mängd havsfåglar häckar här på klipporna och havet har under årmiljoner karvat ur berget till vackra grottor och pelare.

Vestmannaklipporna

Vestmannaklipporna

Sillgrisslor på Vestmannaklipporna

Sillgrisslor på Vestmannaklipporna

En del Lunnefåglar sågs på avstånd men då vi ville se dessa charmiga fåglar på nära håll frågade jag föraren av båten om det fanns nått ställe där man kunde krypa sig nära dessa fåglar. Han nämnde då Mykines, en ö som vi tyvärr inte haft tid att besöka och ett ställe som hette Gjogv.

Vi tog sikte på det sistnämnda och åkte dit i förhoppning att kunna smyga oss på Lunnefåglarna. Jag har gjort det på island på ett par platser förrut och de är helt oskygga och man kan komma bara ett par meter ifrån dem.

Gjogv

Gjogv

Gjogv visade sig vara ännu en av alla dessa små byar som ligger supervackert på klipporna vid havet.

Den Färöiska flaggan vajar i den Nordatlantiska småkyliga vinden.

Den Färöiska flaggan vajar i den Nordatlantiska småkyliga vinden.

Vi frågade oss fram vart någonstans man kunde se Lunnefåglar och blev pekade mot en stor klippa. chanserna var dock små då de oftast va ute och fiskade på dagarna och kom tillbaka till sina bon vid 22-tiden. Jaja, vi gör ett försök tänkte vi och vandrade iväg.

Oj vilken klippa! Vi smög längs med kanten och pulsen gick upp varje gång man kollade ner. Det var högt! Säkert 300 meter rakt ner.

Lite läskigt var det ju att titta ner...

Lite läskigt var det ju att titta ner…

Vi såg aldrig några Lunnefåglar på nära håll. Tyvärr. Bara ett par som snabbt kom tillbaka med munnen full av fisk för att fort försvinna ut till havs igen för fortsatt fiske. En mängd Tretåiga måsar följde dock våra förehavanden på klippan. Jag kan gissa att de var rätt irriterade och ville nog mest att vi skulle försvinna.

Tretåig mås som ligger på sitt bo och spanar ut över havet

Tretåig mås som ligger på sitt bo och spanar ut över havet

Ingen Lunnefågel och inget Slaettaratindur alltså men fantastiska dagar på Färöarna! Det är väldigt märkligt att turismen inte hittat hit och är på väldigt liten nivå fortfarande. Med tanke på den natur öarna visar upp. Ögruppen liknar ingen annan plats jag varit på tidigare utan är helt unik i min resebok.

Vill ni försvinna från allt. Och dessutom få en grym naturupplevelse med obeskrivliga vyer i princip vart du än är så åk hit!

Hej då, nu flyger jag till nästa destination.

Hej då, nu flyger jag till nästa destination.

Annonser
av travelante

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s