Patagonien. DEL 3

Ushuaia, jordens sydligaste utpost. Den sista anhalten innan Antarktis. En växande stad på 70 000 invånare och där endast 30% är född i Ushuaia. En plats som är utsatt för vind, regn och snö. Året om.

Staden ligger vacker belägen nedanför bergen alldeles bredvid Beagle Channel. Ett isolerat ställe och du har inte många steg till vildmarken…

En spektakulär inflygning där planet loopade sig nedåt välkomnade mig till Ushuaia. Några Antarktiskryssare låg i hamnen. Frestande såklart att för 27 000kr köpa en sistaminutenbiljett till isens rike.

En annan gång… definitivt en annan gång.

Ushuaia

Ushuaia

Det behövs dock inte åkas över Draksundet för att få se pingviner. Det går alldeles utmärkt även här i Ushuaia. Eller rättare sagt ett tiotal mil härifrån. Isla Martillo har en stor koloni Magellanpingviner och även ett 50-tal Åsnepingviner och har du tur kan även några vilsna Kungspingviner befinna sig här. Isla Martillo har stora restriktioner på hur många som får befinna sig på ön både samtidigt och per dygn. Men nu var jag alltså en av de som skulle få möta dessa fantastiska djur på nära håll…

Färden gick genom 10 mil vindpinad vildmark. Vi passerade även Puerto Williams på andra sidan sundet. Denna stad som ligger i Chile är faktiskt söder om Ushuaia så ska man hårddra det hela är detta jordens sydligaste stad… men det vill inte riktigt Ushuaia gå med på.

Blåsten gör att träden växer i vindriktningen

Blåsten gör att träden växer i vindriktningen

OJ va pingviner! Isla Martillo måste ha en befolkningstäthet vida översträckt både Bangladesh, Indien och Nederländerna…tillsammans 🙂

Magellanpingviner på Isla Martillo

Magellanpingviner på Isla Martillo

Ungarna hade blivit ganska stora vid det här laget och skrek konstant på de stackars föräldrarna som ideligen måste bege sig ut i det 7 gradiga vattnet för att fånga ny fisk. Kanske ingen skillnad mot hemma i Sverige, där skriker ju också ungarna men av anledningen att dom INTE vill äta…

Pingviner har en nedärvd oräddhet för människan och egentligen för allting. Dom har aldrig haft några naturliga fiender på land. Hotet kommer från luften och vattnet. De otaliga Labbarna  har lilla julafton när ungarna föds på Isla Martillo.

En pingvin är lika nyfiken på dig som du är på honom och du kan i princip komma hur nära dom du vill. Vi skulle dock försöka hålla 2 meter… vilket i princip va omöjligt…

Labb och pingvin

Labb och pingvin

En timme fick vi vara på ön. En timme som gick väldigt snabbt och jag hade gärna stannat ett tag till. Men reglerna är sådana och det gynnar ju pingvinerna och det är väl ändå det som är huvudsaken.

Kungspingvin

Kungspingvin

Åsnepingviner

Åsnepingviner

Magellanpingvin och dess unge

Magellanpingvin och dess unge

Magellanpingvin

Magellanpingvin

Tierra del Fuego som denna lilla ”halvö” i Argentina kallas är inte bara pingviner utan även fantastisk vildmark och annat djurliv. Här nere är det lite grönare och mer urskog än på de andra platser jag besökt i Patagonien. Detta tack vare det fuktiga klimatet.

Den andra dagen i området besökte jag Tierra del Fuego Nationalpark för lite vandring. Med kartan i högsta hugg stakade vi ut vår väg. Vandringen gick mycket efter Beagle channel och igenom fantastisk urskog där naturen har haft sin gång i årtusenden. En och annan kanin samt ett rikt fågelliv kantade vår väg och till skillnad mot för i El Chalten så är det väldigt lite människor här.

Tierra del fuegos urskog

Tierra del fuegos urskog

Vi fick en fin vandring, utan de spektakulära vyerna som finns i bergen men med en urskog som många gånger fick mig att tänka på sagornas värld.

Rovfågel, en Chimango Caracara

Rovfågel, en Chimango Caracara

Äventyren i Tierra del fuego fortsatte mot Lago Yakush. 15 mil ifrån Ushuaia. Även här är det reservat för att skydda djur och natur och var det lite människor i Tierra del fuegos nationalpark så hade vi lämnat i stort sett alla nu…

Frukost intogs i det lilla Samhället Tolhuin vid Lago Fagnanos strand. Och som vanligt när det gäller de Argentinska frukostarna så består dom mest av en massa sötsaker. Kanske inte just detta du är sugen på klockan 08:00 på morgonen men det är det som bjuds. Några Wienerbröd senare och vi fortsatte vår färd mot Lago Yakush i vår 4×4 Toyota Hilux.

Hela området bakom Lago Fagnano består av ren och skär vildmark där vandring, fiske och campingliv är det primära. Vägen blev allt sämre och när bävern hade byggt en damm som svämmat över vår väg var det tur att vi hade fyrhjulsdrift. Bävern föresten… detta hatade djur i området som infördes från Kanada på 50-talet. 20st togs hit av den Argentinska regeringen för att starta upp en pälsindustri.

Idag är dom över 100 000st och förstör ALLT i sin väg. De saknar naturliga fiender och den vackra urskogen har på många platser blivit översvämmad pga dammar. Ingen vet idag hur man ska komma tillrätta med problemet men på nått sätt vill alla få bort dom.

Ett trevligare inslag i detta vildmakrsområde var de otaliga Guanacos som stirrade med förskräckt blick på oss.

Guanacos tittar vart vi tar vägen

Guanacos tittar vart vi tar vägen

Till slut var vi framme så långt som vår Toyota kunde ta oss. Sjön låg ytterligare 20 min vandring bort så vi knatade iväg och drömmen om Storöringen började så sakteliga inta mitt medvetande. Sjön hade perfekt storlek. Inte för stor, inte för liten och närmare 100 meter djup. Det riktigt lyste STOR fisk om sjön…

Lago Yakush

Lago Yakush

Mycket riktigt. Det dröjde inte länge förrän jag kände ganska tunga ryckningar i spöet. Så pass tunga att jag med en gång var säker på att detta var mitt livs största öring. Efter att ha fått flera hundra öringar i Svenska vatten känner man det ganska snabbt…

Det tog ett tag att få in den till stranden, några tjurrusningar på rullen och en ovilja att komma nära mig gjorde det hela lite segdraget. Precis som det ska vara 🙂

Till slut låg den där, mitt livs största öring! Otroligt vacker!

Mitt livs största Öring

Mitt livs största Öring

Några foton och sedan fick den återgå till sitt hem, djupet i Lago Yakush!

Den sista dagen i Ushuaia spenderades ute på Beagle Channel på en båt. Djurlivet va minst sagt myllrande med grymtande sjölejon, skrikande tärnor i tusentals och Skarvar som av nån anledning skulle bo på exakt samma lilla ö som sina kompisar. Båtfärden tog oss ut till den 10m höga Les Eclaireurs Lighthouse som markerar ingången till Ushuaia .

Les Eclaireurs Lighthouse,

Les Eclaireurs Lighthouse

Sjölejon på Playa del säl

Sjölejon på Playa del säl

Det fanns ett par Tärnor på denna lilla ö

Det fanns ett par Tärnor på denna lilla ö

Skarvar i tusentals

Skarvar i tusentals

Tiden i Ushuaia är över. En fantastisk plats på många sätt. Ena dagen äter du glass i solen och du måste uppsöka skugga för det är så varmt. Nästa dag är det 6 grader varmt och snöblask. Vildmarken och djurlivet är anledningen till att man kommer hit och jag skulle gärna återvända för att hoppa på en av båtarna till Antarktis…

Flyget till Buenos Aires blev 4 timmar sen pga att navigeringen brakat ihop på Ushuaias flygplats. En lång och oviss väntan på om vi överhuvudtaget skulle komma till den Argentiska huvudstaden. Men till slut fick dom ordning på sakerna och vi landade i BA klockan 02:00 på natten. En Taxi tog oss till vårt boende och en god natts sömn.

San Telmo heter området vi bor på. 15 min promenad in till Microcentro som är centrumet i staden med gågator, affärer och allt annat som tillhör en storstad. San Telmo är lite mer nedgånget, lägre byggnader, kullerstensgator, lite mysigare,  ja lite som Gamla stan.

San Telmo

San Telmo

Om det ibland var lite småkyligt nere i Tierra del fuego mötte oss nu en 30 gradig stekande värme. Dagarna i Buenos Aires spenderades sick-sackandes mellan de skuggiga partierna på gatan. Hettan var ibland outhärdlig i en storstad som denna. Tur att Argentinarna gillar glass och att glassbarerna ligger tätt i hela landet. Spenderade tre dagar i staden och hann med att utforska rätt mycket till fots.

Buenos Aires

Buenos Aires

En av dagarna inriktade vi oss på en ganska lång promenad till La Recoleta Cemetery som är precis som det låter, en kyrkogård. Inte vilken som helst då det är en av BA:s absolut största sevärdheter. Här ligger de mest fashionabla personerna begravda som höga militärer, presidenter och inte minst Eva Peron alias Evita som givit namn åt musikalen med samma namn.  Kyrkogården är som en egen liten stad i miniatyr där gravstenar bytts ut mot små byggnader och minnesmonument.

La Recoleta Cemetery

La Recoleta Cemetery

En ganska mysig och trevlig del av Buenos aires är alla dessa caféer och barer. Många har funnits i över 100 år och det knakar i golvet när jag stegar in i en av dessa för att beställa den sista kvällens måltid.

En av alla dessa 100 åriga barer i Buenos Aires

En av alla dessa 100 åriga barer i Buenos Aires

Tiden i Argentina är slut…

Trodde jag.

Det visade sig att snöstorm på Heathrow gjort så att inga plan via den flygplatsen tilläts avgå. Jag var återigen fast i en stad och med både vulkanutbrottet på Island ( befann mig i Kathmandu) och Invasionen av gul/röd-tröjorna på Bangkoks flygplats (befann mig i Rangoon) tänkte jag ”nej, inte igen…”

En gratis natt på femstjärniga Sheraton hotell med frukost, Buffé och lunch samt all transport betald av British Airways, så gick det ingen nöd på mig… snarare tvärtom, det hade kunnat snöa några dagar till på Heathrow 🙂

Morgonen därpå  utspelade sig ett märkligt scenario vid flygplatsen. Jag hade 500 Pesos som jag måsta bli av med. Argentinska pesos är värdelöst hemma då ingen tar emot dem. Denna märkliga historia började i tre långa köer till växlingskontoren på flygplatsen. Alla sa blankt ”NEJ”. Jag måsta ha ett kvitto att jag växlat till mig mina pesos för att kunna växla tillbaka dom.

Detta var en ny lag i Argentina. Oklart varför, men jag gissar på att det är ett skydd mot falska sedlar. I vilket fall som helst hade jag såklart inget kvitto då det faktiskt år 2012 går utmärkt att ta ut pengar ur en ATM runt om i världen.

Således ville ingen ha mina pengar…

Jag tittade på klockan och fick mer och mer panik. Det var dax att gå till gaten snart. Jag var desperat. På det sista växlingskontoret erbjöd jag personen 150kr bara för att ta emot mina pengar. Men icke.  Jag frågade vad jag skulle göra och släppte demonstrativt pengarna ner på golvet och visade att jag inte vill ha dom. ”Ni får allt” sa jag.

Nä… ingen ville fortfarande ha mina pengar. En väldigt märklig situation. Det handlade om 700kr och jag kunde i princip skänka bort allting om nån ville ge mig några dollar för dom men ingen ville ha dom.

Den första och förmodligen enda plats i hela världen där det inte går att bli av med pengarna ens om du vill skänka bort dom. Kassören på andra sidan disken stirrade på mig som om jag var tokig, vilket jag i och för sig började bli. Han ruskade på huvudet och hade inget förslag alls hur jag kunde växla mina Pesos. Han ville i alla fall inte ha några ens i sin egen ficka.

Desperationen fortsatte. Jag tog saken i egna händer. Inne på Buenos Aires gator gick skumma personer och skrek ”Cambio” (växling) och det var dessa jag fick ta efter. Jag gick ut utanför flygplatsen och sade ”CAMBIO” i hopp om att nån privatperson skulle vilja ha mina pesos. Det tog inte lång stund innan någon nappade. Jag fick såklart ett skambud men ändå bättre än jag vågat hoppats. Fick 100 dollar för mina 500 Pesos och som tack fick han småslantarna i fickan på 20 pesos. Gubben såg lite förvånad ut… kanske de enklaste pengar han tjänat i sina dagar. I vilket fall som helst gick han iväg med ett leende. Så gjorde även jag… ÄNTLIGEN blev jag av med pengarna! Kommer aldrig ha så svårt att bli av med pengar igen, det är jag helt övertygad om.

Dax att åka hem för att planera nästa äventyr…

Annonser
av travelante

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s